Ny dag, annan rädsla

Den här spellistan rullar om och om igen på vårdrummet. 

Vi har inte bara fått komma tillbaka till Umeå, vi har också fått ett eget rum där vi får ha Eddie på dagarna. Det är ingen barnlek, man är livrädd att han ska sluta andas hela tiden och jag sitter mest och stirrar på honom eller har honom i famnen och känner hans andning. Tidigare idag fick jag tvångstankar om att han skulle få en slempropp som täpper till tracken. Lyckligtvis är läkarna och sjuksköterskorna bara 20 meter och ett knapptryck bort. I hjärnan vet jag att jag klarar detta, men hjärtat tvekar fortfarande. Det är en helt annan rädsla än att inte veta om ens barn ska överleva. Nu är jag mest rädd för att jag inte ska klara av det här. Jag har ingen annan att skylla på längre om det skulle gå fel.

 
Vi tog en promenad till centralhallen. Det gick bra!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s